Semester i Agadir över nyårshelgen 2006-2007

Agadir är en relativt ung stad i Marocko, och ligger på Souss-slätten.

På den norra sidan om Agadir ligger en det gamla Agadir som övergavs efter en jordbärvning på 1960-talet, från Agadir ser man idag muren som omgav den gamla staden högst uppe på berget med texten. Texten som lyder "Allah, Fäderneslandet och Kungen" är skriven med stora vita plattor och är upplysta om natten och kan ses från nästan hela staden.

Vi bodde på Residence Shems som ligger mitt i Agadir, vi fick dessvärre ett rum med balkong mot gatan så ljudvolymen var ibland rätt hög eftersom marockanerna gillar att använda sin tuta rätt mycket. Fast det var rätt underhållande att titta på vad parkeringshjälparna höll på med, och vilka tjänster de erbjöd bilisterna t.ex. att få bilen tvättad när de gick in för att handla. Parkeringshjälparna hade ofta en gul väst på sig.

Några palmer, som det för övrigt fanns rätt många av.

Stranden en tidig förmiddag, men den var för det mesta rätt lagom befolkad. Att få lite plats för sig själv var inga problem.

Den marockanska nationalrätten Tagine, den speciella lergrytan som man tydligen kan tillaga nästan vad som helst i. Här har vi beställt en tre rätters middag som började med en god marokansk soppa med mängder av smaker, dock inte stark utan bara mycket smakrik. Sedan en Tagine lamm, som bestod av lammkött i mitten och med morötter potatis och lite annat i form av en liten pyramid utanpå. Ovanpå pyramiden låg en tomatskiva med lite lök på, löken på denna resturangen hade en mjuk fin kanelsmak. Till efterrätt kunde man ofta beställa det lite franska creame caramell, fast lokala apelsiner är ett godare alternativ.

Tagine, lergrytan tillagas genom att den ställs på en kolbädd och där får den puttra iväg rätt så länge. Och det hörde mer till regel än undantag att vätskan i botten på grytan fortfarande kokar när locket lyfts på bordet och alla dofter av hur många krydder som helst sprids med ångan som stiger.

Efter maten eller bara lite när man kände för det dricker man det marokanska teet, som är en rogivande mynta-te. Det sprider en fräsh mintdoft omkring sig och serveras alltid rätt mycket socker.

Som på så många andra ställen hittar man människor som lever på lite olika saker, här uppe på berget i gamla Agadir innanför murarna kom denna trevliga gamla man som levde på att bli fotograferad av turister tillsammans med i detta fall en söt getunge.

För övrigt fanns det en dröse andra som hade dromedarer, ormar m.m. fast denne man med kiddet var helt klart värd en bild.

Resterna av gamla Agadir och dess ringmur från insidan.

En bild på stranden.

Och även i Agadir har man problem med sina bilar som alltid gör som de själva vill.

Mosken i området Talbourjt, och visst får man säga att dessa minareter är bra mycket snyggare än de där runda med ett ... i toppen som araberna gärna bygger.

Katoubia mosken i Marrakech, den stilbildande mosken i området.

Färskpressad apelsinjuice för 3 dirham per glas på torget i Marrakech.

En ritt med den sävliga Mustaffa, en 15 år gammal dromedar som bara lunkar fram och som förmodligen hade kunnat lunka rakt genom en stor öken utan att lägga märke till det. Det är inte utan att man förstår varför dessa sävliga djur kallas för öknens skepp.

En solnedgång sedd från en strand i Nordafrika

Wikipedia om Marocko

Wikipedia om Agadir

Wikitravel om Agadir