söndag 31 januari 2010
En halv sekund.
Gick det av Mattias första inhopp mot Capricorn inne i PS-hallen, innan han blev utvisad.
Ett kliv tog han, en klubba satte han ner, sen kutade han själv skrattande iväg till den brandgula utvisningsstolen, innan ens domarn hunnit vissla pip.
Det var vad Ruben fick se på sin första vakna match, inte konstigt han skrek.
Han skrek och skrek Ruben, jag gick fram och tillbaka, fram och tillbaka, och plötsligt säger Susanne:
Är det kolik? Du vet att man kan bota kolik med akupunktur va? Ska jag prova att trycka på akupunkturpunkterna?
Susanne är naprapat och vet vad hon snackar om, Susanne pressade finger mot liten hålighet bredvid knät, samt mellan tummen och pekfingret på Ruben.
Och - tadam. Från skrik till sov på nolltid.
Det kanske blir blåmärke här, sa Susanne där hon satt med det lilla knät i handen.
Bara bra, sa jag. Då vet jag vart jag ska trycka sen.
Vi har en inredd lägenhet i brygghuset Susanne. Du kanske kunde flytta in där?
foto 1-2: Susanne Axillus, foto 4: Nina Olausson
*****************************************************
lördag 30 januari 2010
Havet är hårt, världen har frusit, jag tror aldrig tidigare att jag promenerat omkring på havet härnere på våra breddgrader.
Sjöräddningen kör omkring med svävare på isen och Rubens föräldrar lämnar sin son på Båle beach och testar bärighet, lite risky kan tyckas men icket.
Det stora blå ligger bergfast.
Sweet William hälsar sin minste lille kompis välkommen in i värmen och är väldigt ivrig att hjälpa.
Ruben skriker - William kommer kutande med en av sina nappar.
Ruben skriker - William kommer kutande med en av sina egna big-size-blöjor.
Ruben nyser - William sjunger bä bä vita lamm - the hardcore version.
*****************************************************
fredag 29 januari 2010
Mitt i natten knuffar Mattias till mej.
Meh, VAKNA! HÖR du honom inte? Han SKRIKER ju! Ta UPP honom! Jag har legat här ett bra tag nu och hört honom. VAKNAR inte du?
Jag fattar ingenting. Klart jag hör honom. Jag är ju redan uppe och går runt runt i huset med honom. Eller..?
Alltså.
Jag får inte ens fristad när jag DRÖMMER.
torsdag 28 januari 2010
Ah för sex timmars sömn, morgonskratt istället för morgonskrik, mammaorden: "Jag kan göra en gratäng här hemma och sen kan vi komma ut till dej, laga den i din ugn och äta hos dej" samt all day long sunshine med en tvåtimmars promenad på det.
Elvatusen steg säger stegräknaren, sa mamma.
Lovely, Ruben.
Vi gör det här till en vana.
(Note to self såhär i efterhand: Låt bli att ta ut eventuella segrar i förskott. Vänta tills dagen är över innan här hoppfullt börjar jublas om vanor.)
*****************************************************
onsdag 27 januari 2010
Babymassage.
Hade ju varit roligt och bra om lille herr Jag-Går-Aldrig-Hemifrån-Utan-Att-Somna hade varit vaken.
Och glad.
Men eftersom jag inte kan para ihop vaken och glad med lille herr Jag-Går-Aldrig-Hemifrån-Utan-Att-Somna så lät jag helt sonika bli att väcka honom till babymassagen.
Han fick sova vidare borta i sitt hörn medan jag iakttog och memorerade.
Ute snöar det och moster Lisa kom och var kolikängel en stund på eftermiddagen.
Själv slocknade jag på soffan medan Lisa gick runt och bar den lille skriktossen, fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Vet du vem han är lik? frågade hon sedan och jag väntade mej att nån finally skulle säga mej, men det sa hon inte.
Nä, Lisa sa såhär: När han gör den här minen är han lik Tobbe i En annan del av Köping.
*****************************************************
tisdag 26 januari 2010
Som vanligt Ruben, så slocknar du direkt det kommer flickbesök.
Cornelia Nova Leontine fick ligga och leka med mjukbollarna all by herself, taskigt.
Det här med tisdagsporträtt är ju skitroligt, tänk när Ruben blir ett år, då har jag femtiotvå tisdagsporträtt som jag kan morfa ihop till en liten se-hur-jag-växer-film.
Jag har tagit ett porträtt varje tisdag, fast bild nummer ett är ju i ärlighetens namn ett onsdagsporträtt, nitton minuter efter att Ruben kom ut blev det onsdag och nitton minuter efter att Ruben kom ut var jag fortfarande i nån form av delirium, kameran orkade jag inte grabba förrän nån timme senare.
Jag hade fullt upp med att haja dej, Ruben.
*****************************************************
måndag 25 januari 2010
Min son är världsmästare på att sova när han blir bortbjuden.
Säg "hälsa på" och han slocknar pronto.
Rut och Maria och Lotta och Lottas bebis to come försökte med alla möjliga väckningstrix, men Ruben var som förstenad.
Jag undrar hur vi ska lyckas överföra det här beteendet till nätterna här hemma.
Gamle Stig Sjöbjörn kom förbi i sin varmaste vintermössa, värmen hade pajat hemma hos Stig Sjöbjörn, mitt i vintrigaste tio minus.
Det är som när vi var små igen, säger Stig Sjöbjörn. Som vintern 1934.
Jag läser att du har det jobbigt, säger Stig vidare. Att du inte får sova om nättera.
Du vet vintern 1934, fortsätter han leende, då fick morsan gå upp en gång i timmen för att peta in nya pinnar i brasan.
Jodu, Stig Sjöbjörn.
Men brasan skrek väl inte?
Och om vi glömmer amningskrånglet inatt, om vi glömmer dom två totala gallskrikstimmarna imorse och desamma i eftermiddags, om vi bara fokuserar på hemkomststunden efter lunch när du hade sovit i tre timmar, då är du den mest fantastiska bebis jag nånsin träffat Ruben.
När du och jag sitter uppbullade i soffan och har happytime, då är du bäst i hela världen.
*****************************************************
söndag 24 januari 2010
Att åka in till storstan och göra jobb sådär på söndagskvällen verkade väldigt spännande och skönt i teorin.
Och så går jag bara och saknar den där lille skräntotten hela tiden.
Filminspelning är ett hårt jobb när kvarterets coolkids släntrar förbi, frågar om dom kan få vara statister och när svaret blir artigt nekande så trampar dom iväg i sina nedhasade jeans, väntar tills dom hamnar på tryggt avstånd uppe bland buskarna och sätter sen igång att tjuta okontrollerat.
"Hjälp mej!" var en favorit, säkerligen statushöjande på den lokala fritidsgården.
Tystnad tagning akt två tagning femtiofem liksom.
*****************************************************
lördag 23 januari 2010
Hugo spelar tevespel, Mattias är borta i garaget, Ruben har somnat på min mage och alla avsnitt av Desperate Housewives på denna box-skivan har tagit slut, jag måste byta skiva men kommer ingenstans, jag tänker inte riskera att flytta Ruben och därmed mest troligt få vakning-gnällning-gallskrik, så jag tittar på 16 And Pregnant på MTV, på 16 And Pregnant har två sjuttonåringar fått en liten unge som mamman svettigt tar hand om mellan läxor och dansträning medan pappan jobbar, gymmar, käkar ute, hänger med polarna, spelar biljard, kommer hem vid tiotiden på kvällarna och säger it's your turn när mamman ber honom byta blöja, hon byter femtio, han byter en, han säger yeah, but it's still your turn.
Pappan tycker det är tråkigt att han inte längre kan leva sitt gamla vanliga slackerliv (vilket han gör iallafall) och jag tänker no shit sherlock.
Jag tänker no shit, tackar för att jag är trettiotre och inte sjutton, och älskar min kille därborta i garaget lite mer än vanligt.
*****************************************************
fredag 22 januari 2010
Jeg kom til verden på femte sal
min far var tosset, min mor var normal
men da de kørte ham væk, sagde mor til mig:
hva gør vi nu, lille du ?
Jeg gik i skole i mange år
røg på fabrik og fik mavesår
og så en dag sparkede bosse mig ud
hva gør man så, lille du ?
og tiden gik, og jeg gik med
jeg fløj afsted, fra sted til sted
og gadens løse fugle, de fløjtede og sang
hvor skal vi hen, lille du ?
men så en dag, gik jeg op til ministeren og sagde
"du der få lige fødderne ned, og tag hatten af
man kan du ikke se det hele er ved at gå fuldstændigt agurk?"
så hva gør vi nu, din gamle skurk?
men han grinte bar og sagde: "dig du kan sku gå faen i vold"
så det gør vi nu, lille du.
ja vi gør.
*****************************************************
torsdag 21 januari 2010
Såhär, Ruben:
Om du, helt plötsligt, ska börja bete dej som värsta mönsterbebisen efter tolv timmars gråt, bara för att brormor Maria och... eh, brorbror Eddie kommer och tar hand om dej en stund medan jag ligger raklångt utslagen i soffan, då kommer ju ingen tro på att du bara äter och skriker på löpande band, äter och skriker tills jag börjar grina, farligt nära sätta-ut-bebis-till-vargarna-gränsen.
Missförstå mej inte Ruben. Du får gärna vara snäll.
Men var snäll mot mej. Var snäll på natten.
Ruben-mamma 1-0.
*****************************************************
onsdag 20 januari 2010
Nu tycker ni såhär ÅÅ vad gulligt och GUD så MYSIGT det ser ut.
Då säger jag MM men UNDRAR hur bra min RYGG mår av dom här statiska hålla-bebis-sovningarna, vill man sova så är hålla-bebis-sovningar det enda som bjuds, det enda som duger om man inte vill ha skrik-alternativet, och skrik-alternativet är inte att rekommendera.
Bilden tog mamma igår. Idag har jag varit vaken sen 02:30, beat that.
foto: Anna-Stina Arnesson
*****************************************************
tisdag 19 januari 2010
Av alla jävliga dagar.
Om jag inte får sova mer än trekvart i taget snart kommer jag mörda nån.
Inte Ruben, han är för söt.
Men nån.
måndag 18 januari 2010
Det blir knivigt för dej att välja flickvän i framtiden Ruben, du omger dej med idel skönheter.
Än är det Asterix och än är det Rut, idag kom lilla Milla på besök, hon var ivrig att ge dej en andra chans eftersom du helt ointresserat bara sov bort hela ditt besök hos henne igår. Och så kan man ju inte bete sej, tänkte Milla, tog med sej mamma Mia och kom ut till Bua.
Mamma Mia och mamma Malin gick i samma föräldragrupp i höstas, där satt dom på fredagseftermiddagarna och försökte grupp-andas bort värkarna som papporna grupp-gav mammorna via nypningar på insidan av låren.
Dom här nypningarna skulle på nåt sätt motsvara smärtan som kändes när vi lite senare skulle trycka ut er.
Jag vet inte riktigt hur dom tänkte där.
*****************************************************
söndag 17 januari 2010
Farmorfamn är lugna pärlan.
Och Malinfamn också minsann, lilla Milla somnade på min arm, hon lessnade väl på att hennes lilla Rubenkompis bara sov när han kom på besök.
En bra söndag. En stilla snäll.
Såhär vill jag ha det resten av bebislivet tacksåmycket.
*****************************************************
lördag 16 januari 2010
Äh, det är ju ingen match vi ska vinna direkt, sa Mattias innan han åkte ner till hallen. Vi får väl leka lite bara.
Sa han. Tills tävlingsdjävulen satte in och fiskmåsarna tog ledningen mot serieettan.
Sju mål gjorde dom. Synd bara att Tvååker gjorde lika många. Varav två under dom sista minuterna. Och att åldermannen himself fixade sej en utvisning under samma minuter. Följaktligen: skulden är Åkessonsk i Åkessonska ögon.
Hello bedrövlig lördagskväll.
Trodde jag!
Åldermannen har visst blivit gammal och mindre hetsig, en orättvist oavgjord match sätter sej inte längre på humöret för resten av dan, en orättvist oavgjord match spelar ingen roll längre när surmin utbytts mot Kollakollakolla! Nu ler han! I sömnen! Ta kort Malin! Var inte så LÅNGSAM!
*****************************************************
fredag 15 januari 2010
Jag sjunger Lille Du.
Mest hela tiden sjunger jag Lille Du.
Det bara kom av sej själv, Lille Du sjöng jag så fort jag såg Ruben och nu sjunger jag Lille Du minst trettio gånger om dan, man kan säga att Lille Du har fastnat.
Jag googlar Lille Du och får upp ett youtubeklipp med Robert Gustafsson (och Åsa Fång helt otippat, det var roligt, jag och Åsa skulle få bebis nästan samtidigt men hennes lilla tjej ploppade ut några dar för tidigt och min lille kille några dar försent, Åsa kanske också går hemma och sjunger Lille Du) och jag blir helt imponerad av Robert Gustafssons danskekunskaper, Robert Gustafsson sjunger Lille Du som nånsin Kim Larsen.
Jag kan bara det första: "Jag kom till världen på femte sal, min far var tossig min mor var normal", det tycker jag är en rolig text för Rubens far är också tossig, han ret-petar Ruben i näsan och säger saker som: Han ska inte tro att han kommer undan bara för att han är liten! men Robert Gustafsson, han kan inte bara det första på Lille Du, han kan HELA, på danska och allt, han kan till och med själva prat-partiet där han tillexempel sjunger "fullständigt agurk" och jag undrar vad agurk betyder på danska, på norska betyder agurk gurka, det vet jag, men jag tror inte danskarna går runt och säger att nån har gått fullständigt gurka, det tror inte jag.
I Veddige väntar dom där två som aldrig lessnar på dej Rubis Kanubis, i Veddige väntar dom med famnar och vyssj och mormor lägger sej platt fall på golvet direkt och börjar gulla med dej, still i ytteroverall och bilstol.
Innan vi gick och la oss igår, gullar mormor, så sa morfar att han skulle gå upp på vinden och rota fram snowracern och då sa jag att det går väl inte, Ruben kan ju inte åka snowracer ÄN och då sa morfar att det kan han VISST, jag ska ju såklart HÅLLA I, sa morfar, jag åker ju MED!
Och sen vill morfar visa dej storsågen ute i garaget, morfar är så glad i sin storsåg. Du kommer bergis få såga på storsågen när du blir större Ruben, för morfar är helt kär i dej, inte ens jag får röra storsågen men du kommer bergis få.
Till slut somnar du på morfars arm, mormor bullar upp med kudde och liggunderlag och hopvikt täcke för att lätta upp för morfars arm, för morfars arm somnar, fast morfar vägrar släppa dej för det, han ligger ju så skönt, säger morfar och grinar illa.
Inget nytt under solen.
*****************************************************
torsdag 14 januari 2010
Standardfras ett, uttalad av snart sagt samtliga som hittills hälsat på och hållit Ruben i sin famn:
Åh, men herregud, är dom så SMÅ? Jag minns inte att Love/Rut/Albin/Eddie/Melker/Noel/Astrid nånsin varit såhär liten.
Inne i Maries mage har du en soon-to-be liten kompis Ruben.
Loves lillasyster eller lillebror. Ska inte heta Tove.
*****************************************************
onsdag 13 januari 2010
En timme gammal, två veckor och fyra.
På fredag fylls det en månad här! Jösses så snabbt det gick, trots långa nätter.
Nån sa att en månad är magiska gränsen, efter en månad börjar det gå lättare, vi sätter vår tilltro till den, Ruben.
Vilket osökt får mej att tänka på alla mänskor som hälsar oss på byn och i affären med tillrop av typen:
Skönt att det är över nu va?
Över?!
I rest my case.
Herregud sicken semester det var att vara gravid.
Och du får inte skrämma moster Lisa Ruben, du måste visa moster Lisa hur gullig du kan vara istället för att bara skrika henne i ansiktet.
Hur ska du annars få henne att barnvakta dej i framtiden?
*****************************************************
tisdag 12 januari 2010
Det är lite synd om dej att du somnar så fort du hamnar i vagnen och den börjar bumpa runt Ruben, för det är så FINT i Bua nu när snön ligger vit överallt och isflaken flyter ut i havet så långt ögat når.
Lite synd om dej är det att du inte får se allt det fina.
Det vore trevligare om du ville sova på NATTEN istället för på the-bumpier-the-better-vägar.
Min blogg handlar nästan uteslutande om den här familjens yngste medlem nuförtiden.
Det har den inte alltid gjort, det fanns visst en tid när jag gjorde annat än satt i soffan och ammade.
Fast det känns som en evighet sen.
Varsågoda, en årskavalkad anno 2009 BC (before child):
foto 7, 10, 28, 57, 59-65, 68-70, 77: Mattias Åkesson, foto 49: Lisa Arnesson, foto 75: Anders Agnvall
*****************************************************
måndag 11 januari 2010
Du måste visa MAMMA också! ropade Mattias när han kom inrusande med Ruben i full karriär, i badrummet där jag stod och duschade. Visa MAMMA hur du kan LE!
Men han var obeveklig, Ruben. Samma bistra uppsyn som alltid. Jag har aldrig förr sett en ilsknare bebis, överlag.
Han LOG mot mej, sa Mattias lyckligt, han GJORDE det, han log JÄTTESTORT.
Och. Sen tillbringades resten av den Åkessonska kvällen med att försöka få till ett nytt leende längs den karelska brottarrynkan.
Han försökte med alla slags miner och grimaser han kunde komma på, men icke att Ruben går på sånt fjäsk.
Dock måste jag säga att våran ilskna lilla bebis har varit trevligheten själv idag.
Trevligheten själv när vi vaknade till o-skrik, när farbror Wille kom på billagarbesök, när bvc-Berit vägde in på 3700 granna gram, när vi käkade sushilunch på stan, när vi träffade tre veckor äldre lilla Milla med mamma Mia och pappa Isac, när vi kom hem och... ja, tillbringade kvällen med big time grimasfjäsk i soffan.
Trevligheten själv we like.
*****************************************************
söndag 10 januari 2010
Jaha, här sitter jag under filt med gosig unge mot bröstet och tittar på skidskytte all day long.
Jag kommer bli världsmästare på det här med att titta på skidor på teve, släng dej i väggen pappa.
*****************************************************
lördag 9 januari 2010
Högljudd innebandy med gnisslande gummiskor, hårdslående klubbor och ilskna domarvisslingar, inga problem att sova sej igenom när man låter bli att sova på nätterna.
Jag borde ha knoppat in där på läktaren själv, för att passa på liksom.
Då hade jag dessutom sluppit se fiskmåsarna bli utklassade av Vinberg, eller ska jag kanske säga utklassade av den här herr Erheden som jämt envisas med att pytsa in balja på balja. Och jag hade missat projektilbollen som golvade Mattias och gav honom en snygg liten blåklocka kring ögat.
Uppe i garaget var det immigt, svettigt och After Pulk, medan innebandyförlust sved tungt i hallen hade dom djärva dratt på sej termobrallor och haft våghalsigt pulkarace i Lia, med krossade stackars små barnpulkor till följd.
Våghalsigt pulkarace i Lia hade slagit en kall innebandyläktare med hästlängder.
*****************************************************
fredag 8 januari 2010
Säljes alt. bortskänkes:
Tre och en halv vecka gammal bebis, nattetid sovande en och en halv timme, ätande och skrikande resterande timmar. Kan inte tala om vad som är fel, varken på svenska, engelska eller tyska. Rätt söt emellanåt när han nöjd ligger i knät och tittar på en. Kan medfölja: ett par onda ammande bröst, kapas rakt av på begäran, samt tre oöppnade paket Panodil.
Nä, jag bara skojar Ruben.
Jag måste vara tydlig med det.
Morfar i Veddige blev jättearg sist jag skrev nåt i stil med att du riskerade att åka i tvättmaskinen, skriv ALDRIG så igen, sa morfar i Veddige med eftertryck.
torsdag 7 januari 2010
Rut och Ruben, det hör man ju vilket star quality couple dom redan nu ligger i startgroparna till.
Rut och Ruben! Snyggare kan det inte bli.
foto 1: Mattias Åkesson
*****************************************************
onsdag 6 januari 2010
Hej mitt vinterland vad det åks pulka i kyrkebacken.
Och att vara ingonad i björnoverall, fyra filtar och ett ton kärlek borde vara var mans förbannade rätt.
foto 2: Mattias Åkesson
*****************************************************
tisdag 5 januari 2010
Det snöar katter och hundar utanför fönstret, katter och hundar och Mattias är iväg och åker skridskor på Kroksmosse, när man köpt nya formgjutna skridskor spelar tydligen inte katter och hundar nån roll.
Jag och Ruben varvar skrikfest med amning och sovning och grimaskalas, allt tar plats i samma soffa, under samma filt, under så många timmar att innan jag hinner till toaletten för att morgonborsta tänderna har det börjat mörkna.
Det är ett enastående enahanda liv det här.
Men jag skulle inte byta bort det för allt smör i Småland.
Och snart kommer Nina och Mike och Asterix för att äta kvällsmat och spela buzz, vi har Asterixsäkrat hela Anna-Stines och inte ens tänt nån brasa, brasor bränns när man är ett år och nyfiken på livet.
*****************************************************
måndag 4 januari 2010
DAGENS VILL HA: Sömn. Sömnsömnsömnsömnsömn.
DAGENS KLÄDSEL: Jag vet inte. Jag har bara dratt på mej nåt. Minns inte vad. Och jag sitter under en filt. Så jag säger filt. Grön.
DAGENS SMINK: Hahaha.
DAGENS FRISYR: Ja. Den sitter på huvet. Om den kan kallas frisyr.
DAGENS HÄNDELSE: Bilresa till Mölndal och vidare ner till Kungsbacka för att hitta skridskor till Mattias. Dom får kosta sådär sex-sjuhundra, sa Mattias innan vi åkte, max tusen. Jag åker ju bara ett par dar om året, då får hellre dom gamla skava lite. En timme senare, när han satt där på Intersport på Kungsmässan med ett par Bauer på fötterna som säljaren sen stoppade in i en "hockey skate oven" för att värma och formgjuta kring fötterna, var dom där summorna plötsligt inte riktigt lika viktiga längre.
DAGENS LÅT: Jag tror inte jag har hört nån låt på hela dan. Ens i bilen. Fast jag sjöng Sov du lilla videung för Ruben.
DAGENS PLANER: Inglorius Basterds på hyrfilm och sen förhoppningsvis sömn. En stund iallafall.
DAGENS SAKNAD: Sömn.
DAGENS DUMMASTE: Rubenskrik. Jag vet inte vad det betyder. Har han ont nånstans eller bara typ tråkigt?
DAGENS SJUKA: Förkylning över hela Anna-Stines.
DAGENS DROG: Två panodil och en ipren. Gånger fyra. För att överhuvudtaget fixa amning.
DAGENS KRAM: En lång liggande med Ruben i soffan under två filtar, framför Tour de Ski. Vi somnade bägge. Och då tog Mattias ett fint kort.
DAGENS PUSS: Tusen på lilleman.
DAGENS KÖP: Varma sköna Craft-underkläder för halva halva priset på Stadium i Mölndal.
DAGENS GODIS: Plockgodispåse nästan enbart fylld med violpistoler. Nån form av efter-graviditets-craving..?
DAGENS HUMÖR: Gott.
DAGENS ORD: "hockey skate oven"
foto 3: Mattias Åkesson
*****************************************************
söndag 3 januari 2010
Hos mormor och morfar i Veddige, där har du det bra Ruben.
Hos mormor och morfar i Veddige står släkten i kö för att få bära dej och trösta dej och vyssja dej, hos mormor och morfar i Veddige får mamma och pappa paus.
Morfar har du kollrat bort helt lille vän, det är skidor på teve fast det skiter morfar fullkomligt i, alltså Ruben du ANAR inte vilken grej det är att lyckas få morfar att skita i skidor på teve! Morfar vill hellre visa dej runt i huset, Ruben har ju inte sett våran GRAN än! säger morfar och bär upp dej på sightseeing på andra våning.
Och Thord, han sitter borta i sitt hörn av soffan och ler.
Den som inte tycker den här ungen är grann, säger Thord, han kan då inget om ungar. Det sa min morfar om mej, och det säger jag nu med.
*****************************************************
lördag 2 januari 2010
Kolla här på teven Ruben! säger Mattias. Där är det STAR WARS. Dom är storebrorsans favoriter. Där är Obi-Wan och där är Anakin. Och YODA. Kolla! Om du lär dej säga Yoda innan du kan säga mamma och pappa så blir du storebrorsans IDOL!
fredag 1 januari 2010
Mossen har frusit på nytt, mopedburen ungdom har raspat upp den till knöggel men kidsen åker glatt ändå.
Ska inte bebisen åka skridskor? undrar William förvånat innan han tar sina egna allra första ostadiga skär.
Nä, bebisen ska inte åka skridskor.
Bebisen får åka vagn en massa skangriga varv runt mossen istället, ända tills storebrorsan åkt till sej ond blåsa på ankeln får bebisen åka vagn, tryggt under Uggis vakande galenögon.
*****************************************************